Idag låses Svensk Bokhandel. När jag först fick informationen i brevlådan om att SvB skulle låsa sin hemsida kände jag bara … hur tänker ni nu? Jag kan väl på sätt och vis förstå att det känns snopet att lägga ut hårt arbete till synes alldeles gratis, men att kräva inloggning är att skjuter sig själva i foten. Den röda texten på bilden till vänster borde bytas ut till Den första spiken i kistan.
Jag hittade själv till Svensk Bokhandel då det frekvent länkades till olika artiklar på Facebook, Twitter och bloggar. Jag läste artiklarna och gillade – bestämde mig för att börja prenumerera för internet i all ära men en branschtidning om det som intresserar en allra mest hör hemma i brevlådan och inte skärmen.
Jag brukar reflektera på artiklar jag läst och länka i min blogg, men hur ska det gå nu? Det går ju inte. Ska jag referera en hel artikel då? Eller ta en print screen?
För mig visar detta bokbranschen svagaste sida – man vill helst ha det som det alltid har varit. Vägra anpassa sig och tänka nytt och istället ta till det gamla tricket med lösenordsskydd. Men med tiden har också tekniken förändrats (yehaa!).
Kanske de vill att prenumeranterna ska känna sig extra speciella? ”*Wooo* jag har tillgång en hemsida som många andra inte kan läsa.” Jag har varit prenumerant i två år och är irriterad – enbart. Jag skriver ofta om bokbranschen men kan inte länka. Även om jag har papperstidningen brukar blogginlägg ofta generas efter att ha läst på just SvB.se. För visst gillar jag helst att läsa tidningen när jag ligger på soffan, och även om en reflektion dyker upp är den sällan något jag sparar till dess att jag sitter vid datorn. Förresten kan jag inte ens läsa då jag inte vet var den där lappen med användarnamn och lösenord tagit vägen.
Hur ska de använda sin sajt i sociala medier? Hur ska jag använda deras sajt i sociala medier? Hur ska de använda den för att locka nya prenumeranter? ”Gå gärna in och läs den här artikeln på vår hemsida, men du måste betala först.” Hur många andra tidningar använder sig av denna strategi? Borde de inte ta sig en extra funderare innan de ger ett ansikte till talesättet snålheten bedrar visheten? Kanske de tror sig vara först, trots att ”tricket” med användarnamn och lösenord på i stort sett var och varannan hemsida var mycket populärt i slutet av nittiotalet?
Vad jag vet finns det ingen annan branschtidning för förlagsintresserade – än. Året är 2012. Människor gillar att sprida och diskutera nyheter, och då det inte går via SvB längre öppnar det upp för konkurrens. En konkurrent som inte behöver vara en papperstidning och egentligen inte särskilt bra, så länge den delar ut nyheter gratis till den som vill sprida dem.
Jag vet många med mig som börjat prenumerera på Svensk Bokhandel efter att upprepade gånger läst deras artiklar på nätet. Lösenord? På en tidningssida? Det känns så torrt att jag hör hur det knastrar i hjärnan bara jag tänker tanken.
/Malin
[Förra veckans krönika: Nej, Malmö är inget ghetto]
Malin Johansson - skriver mycket, läser mer. 
Om man börjar med att spåna ihop en lista på artikel/notis-uppslag vi har idag, vad vi själva skulle vilja läsa som SvB varit enda leverantör av idag, vad vi kanske gärna slipper från dagens SvB, vad vi skulle vilja läsa som vi saknat i SvB och vilka vi skulle vilja läsa texter av i ett alternativ till SvB, så kanske vi kan motivera någon eller oss själva att kicka igång något.
Finns det en position mellan nättidningar som LitteraturMagazinet, papperstidningar som Skriva och så vidare som man skulle kunna fylla? Jag kan tänka mig att marknaden för förlagsnyheter är ganska begränsad, för bokhandelsnyheter likaså, men kanske finns det en vinkel? Och så göra det sociala medier-kompatibelt från grunden.
Jag gillar SvB, och hushållet prenumererar, men jag gillar inte att bli hindrad att diskutera branschfrågor på webben. Det stör mig gravt, och jag kan inte diskutera om det bara är jag som kan läsa, om andra måste betala 450 kronor per år för att delta i diskussionen.
Precis som du skriver har det ju dykt upp många nischade tidningar på senaste, med fokus på just böcker. Tror säkert det finns potential. Jag gillar också SvB men just det där att man inte kan länka och diskutera är himla störande. OCH det är ju många som hittar till deras hemsida på detta sätt.
”Förresten kan jag inte ens läsa då jag inte vet var den där lappen med användarnamn och lösenord tagit vägen.”
..känner igen det… jag läste innan på datorn också, beroende på när jag hade tid över osv. Nu kommer det ju aldrig att bli. Skulle aldrig orka leta fram lösenord och ”logga in” seriöst? Och kommer aldrig länka eller referera då det bara blir knepigt. Nä, snustorrt var ordet.
Det går ju inte länka knappt. Såg nu att de länkar till artiklar på Facebook, men trycker man kommer det upp en bild och två meningar samt en uppmaning om att köpa prenumeration och logga in. Blä.
Jag tror att det här är ågot vi får vänja oss vid. Den dagstidning som jag jobbar på kommer att göra exakt likadant. Det ”kostar” för mycket att ha gratisläsare. På kort sikt blir det en förlust för tidningarnas hemsidor, på lång sikt – vem vet?
På lång sikt blir det ju inte längre en vanlig hemsida, utan ett vanligt forum där man måste logga in med den skillnaden att inloggningen inte har någon verkan för en själv då den bara är till för att hålla obehöriga ute. Dessutom börjar det ju bli lite väl att allt ska registreras … ska tidningarna ha statistik över exakt vem som läser vilken artikel nu också? För det är ju vad de får. Har man många gratisläsare bör man ju kunna få annonsörer därefter.
Jag är också besviken. Inte ens bokrecensionerna (som effektivt bara är länkar till andra tidningar/bloggar) är gratis.
Nu kan man inte länka till andra bokbloggar via SvB när man skriver ett inlägg på sin blogg.
Och som sagt att diskutera branschfrågor via något som skrivits i SvB går inte heller längre.
Men SvB är som sagt inte ensamma. Fler och fler tidningar blir låsta. Reklamintäkterna är antagligen för dåliga.
Blir intressant att se hur utvecklingen blir. Många tidningar har ju digital prenumeration men ändå hyfsad bra uppdatering för alla. Man begränsar ju verkligen sina läsare genom att låsa en sida då många kan vara intresserade av enskilda artiklar om något specifikt, men en artikel tre gånger på år gör ju ingen prenumeration … Tror fortfarande inte på det med att låsa sin sida. Känns lite som musikbolagen som inte vill att deras artister ska finnas på Youtube då det innebär att andra kan lyssna gratis … *Doh* ;D
Hej Malin!
Man kan tycka vad man vill om att SvB har låst sin sida, och visst, länkningen blir ju inte som förr, men det ska i alla fall inte vara jobbigt att komma ihåg hur man loggar in. När du aktiverar ditt konto väljer du vilken epostadress du vill ha som användarnamn, och den brukar du säkert komma ihåg. Då får du ett automatgenererat lösenord som är precis så där jättejobbigt som vi alla avskyr, men du kan lätt byta det mot precis vad du vill. Ditt förnamn, kattens namn, din skostorlek, en bokstav eller vad som helst. Det finns inga krav på att det måste vara en blandning av siffror, versaler och gemener, minst ett visst antal tecken eller något sådant. Om du vill kan jag hjälpa dig med din aktivering och du kan direkt välja vilket lösenord du vill ha. Hör av dig!
Hälsar Karin, prenumerationsansvarig SvB
prenumeration@svb.se
Jag har inga problem med att förstå hur man aktiverar sitt konto, men är iofs inte säker på om jag har pappret här uppe så kanske hör av mig. Samtidigt vet jag inte riktigt varför jag ska logga in då jag ju har papperstidningen (och föredrar att läsa den). Brukade mest kolla runt på hemsidan för något att blogga om och referera till.
Jag förstår tanken bakom det hela – ”oj, några läser våra artiklar gratis. Vi som har lagt ner så mycket jobb. Tiderna är svåra. Intäkterna tryter. Tänk om alla som läste gratis tvingades att betala – då skulle vi få in jättemycket pengar! Så gör vi!”
Problemet är ju bara att varje ”gratisläsare” inte är en reell förlust av pengar, det genererar ofta fler läsare iom just bloggning och möjligheten att dela artiklarna. Kan man inte läsa utan att punga ut med pengar så läser man inte. Man delar inte. Man genererar inte fler läsare.
Finns hur många undersökningar som helst som visar att t ex gratis nedladdning och delning av musik i sin tur ökar försäljning. Folk stödjer och betalar gärna för sådant de tycker är bra, men för att hitta dit måste det finnas en ingång. Se bara på Spotify, där många väljer att betala (jag också) för att få lite mer, men gratisversionen är fortfarande användbar och enligt en artikel i DN, kan skivbolagen tacka just Spotify för att ha ”räddat” den digitala försäljningen, som ökade två tredjedelar under 2011.
Nu vet jag iofs inte om det gör varken till eller från för SvB, jag antar att deras huvudinkomst är papperstidningen – eller jag hoppas iaf det, annars är det verkligen spiken i kistan.
Jag är bokbloggare och är mycket upprörd nu. SvB länkar till bokbloggar och recensioner i tidningar och vill ta betald för att folk ska läsa de recensionerna. Det är rent utnyttjande! Jag tycker att recensionerna borde vara gratis, det är inte SvB som skriver dem!!!