”Per Holknekt 1960-2014”, Per Holknekt & Markus Lutteman

Den konstiga killen i hörnet som började skateboarda och blev cool. Åkte till USA i en dröm och drömmen blev sann. Skateboardproffs som alla visste vem han var. Den som de coola killarna helt plötsligt tyckte var coolast. Alkoholen blev vardag och även om den i och med flytt till Sverige inte längre höll Per Holknekt i sin linda skulle den bli ett återkommande avbrott i livet. Avbrott som förstörde äktenskap, vänskap, brödraskap och affärsrelationer. Ibland hade han ingenstans att sova så han sov under en bro. Gick in i big brother-huset. Gifte sig med Lena PH och skiljde sig. Kom in i modebranschen och startade SVEA. Och Odd Molly. Men Malin, nu har du ju helt blandat ihop det, det här är ju flera olika biografier, handlar om flera olika människor. På sätt och vis stämmer det, för den här Per Holknekt verkar ha lika många sidor som Karl-Ove Knausgårds senaste bok.

Somliga gillar inte biografier överhuvudtaget. Andra gillar biografier så länge det handlar om någon de är intresserad av. Men jag? Jag har kommit att inse, att de biografier där huvudpersonen är någon jag inte redan tycker mig känna, är biografierna som ofta berör mig allra mest.

Per Holknekt är ett namn jag hört många gånger, men innan jag började läsa boken kunde jag inte peka ut vilket sammanhang jag känner igenom honom från. Ett namn de flesta har hört talats om, men beroende på vem man frågar får man olika svar på vem han är. Entrepenör. Skateboardproffs. Spelmissbrukare. Trogen. Otrogen. Marknadsföringsexpert. Alkoholist. Big brother-deltagare. Lena Phs man. Flipper-champion. Pappa. Vän. Inspirerande. Hyper. Uppgiven. Inte här och nu, men när jag vaknade nästa morgon skulle jag flyta till New York, ta in på Chelsea Hotel och dricka mig till döds. Det är insikter om döden, livet, kärlek, arbete, vänskap, allt.

Sättet Per Holknekt tror på andra är så fantastiskt att jag önskar alla arbetsgivare i hela världen skulle läsa den här boken. Hur mycket värt det är att någon tror på en, hur högt man kan lyfta någon annan bara genom det. Den här boken är så bra. Det går inte att sluta läsa. Det finns enstaka sidor som känns lite långa, om sådant jag personligen kräver någon fördjupning i, men ändå … Det är en sådan typisk biografi om någon jag egentligen inte har något intresse av, förrän jag faktiskt kan anse mig veta ungefär vem han är. Markus Lutteman som även skrivit Patrik Sjöbergs biografi ”Det du inte såg” är ett geni.

Avslutar med ett tänkvärt stycke där Per fått veta att han, trots sin hyperaktivitet, inte har adhd: Samtidigt var det skönt att förstå att det inte var någonting. Jag strävar ju trots allt efter att få känna mig frisk och normal. Dessutom tycker jag att vi har lite för bråttom med att sätta olika stämplar på folk idag. Allt vi inte förstår ska vi diagnostisera. Men när vi gör det, när vi anstränger oss för att sätta stämplar på precis allt, tror jag att vi går miste om något väsentligt. Vi tappar bort förståelsen och fascinationen för det där som inte går att ta på, det ogooglebara.

Oavsett vad Per Holknekt gör verkar han alltid vara mitt i ett äventyr.

Det vill jag också vara.

10/10